Rökningens utveckling och socioekonomiska skillnader

2012-01-18

I en debattartikel på DN debatt 10 januari skriver Statens folkhälsoinstitut om att allt färre i den vuxna befolkningen röker dagligen.

Artikeln baserar sig på ny statistik ur den Nationella folkhälsoenkäten och är en beskrivning av utvecklingen för den vuxna befolkningen för åren 2004-2011. Siffrorna visar en i grunden mycket positiv utveckling, värd att uppmärksamma.

I samma artikel pekar institutet på att rökningen bland unga ser ut att ligga på en fortsatt hög nivå. Undersökningen ”Skolbarns hälsovanor” med resultat från 2009/10 är en signal om detta, där en ökning ses av rökningen bland 15-åringar jämfört med mätningen 2004/05.

Under den beskrivna perioden genomförs också CAN:s skolundersökningar bland elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Resultaten tyder på att förekomsten av rökning har varierat över tid. Under en tid, år 2005-2009, tycks den ha ökat något i vissa avseenden, för att sedan gå tillbaka något vid de senaste två mätningarna 2010 och 2011. Det är svårt att kommentera förändringar för enstaka år eftersom resultaten varierar över tid.

Jämförs år 2004 och 2011 i CAN:s undersökningar, en period då det finns uppgifter för både elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasiets årskurs 2, är det svårt att se tydliga förändringar av förekomsten av rökning. Sett över en ännu längre period, tillbaka till slutet av 1990-talet, är det dock tydligt att rökningen har minskat också i ungdomsgruppen.

Det finns skäl att fortsätta att uppmärksamma utvecklingen, inte minst bland unga eftersom rökvanor grundläggs i tidig ålder. Det finns också skäl att fortsätta att uppmärksamma och betona vikten av fortsatta tobaksförebyggande insatser, inte minst eftersom de socioekonomiska skillnaderna i rökning består.

Vid flera tillfällen, exempelvis i ”Folkhälsopolitisk rapport 2010” och senast i pressinformation i anslutning till debattartikeln i DN, har institutet uppmärksammat de socioekonomiska skillnaderna. Exempelvis är daglig rökning mer än fem gånger vanligare bland de med en kort utbildning än bland de med en lång utbildning. Kvinnor och män i arbetaryrken röker dagligen i högre utsträckning än dem i tjänstemannayrken på mellannivå eller högre nivå. Ekonomiskt utsatta kvinnor och män röker i större utsträckning än de som inte är ekonomiskt utsatta.

I DN-artikeln pekar institutet på några viktiga områden att arbeta med i det tobaksförebyggande arbetet. Från insatser på en strukturell nivå som förstärkt tobakstillsyn, rökfria skolgårdar till föräldrars möjligheter att påverka sina barns tobaksvanor. Det utesluter inte andra insatser för att minska tobaksbruket.